ID
PW
Login  Register  Help
My album reviews/comments My collection My wish list
Woods of Infinity - Förlåt cover art
Band
Albumpreview 

Förlåt

(2011)
TypeStudio Full-length
GenresBlack Metal
LabelsObscure Abhorrence Productions
Album rating :  90 / 100
Votes :  1
Lyrics > W > Woods of Infinity Lyrics (44) >

Förlåt Lyrics

(10)
Submitted by level
1. För-låt (2:34)
(instrumental)
2. Förbjuden Frukt (4:37)
En heter Sandra. Två andra heter Sara.
Och de är nakna som jag tänkt att de ska vara.
Knip ihop era ben eller sära era skinkor.
NI kommer att få men, undergivna skinkor.
Blygdläppar små i solens strålar smekas få.
Springor så lena och varma. Samvetet, der larma.
Er ålder är inget viktigt. Inget att nämna här.
Huvudsaken är att ni har benen i sär.
Jag vill se den skatt ni mellan benen i sär.
Jag vill veta var jag min sädesvätska tömmer.
Fattar ni ej poängen, när ni ligger nakna på ängen.
Jag vet att ni har ont och därför tillåts kvida.
Jävligt tur för er att ni ej kan bli gravida.*
Flicka rar som inga bekymmer har.
O, om du kunde stanna kvar.
Jag har inte valt att få födas.
Och jag vägrar att ta livet av mig eller dödas.
Jag kan inte rå för vad jag känner och tänker.
och alla dessa fantasier som ni flickor skänker.
Jag tänker på brott och jag tänker på straff
och jag tänker mig ditt blod istället för vin i en karaff.
Det ena leder till andra på den ödesdigra väg jag vandra.
Vi sitter och dricker och du lägger dig ikull.
Jag känner mig berusad, fast du är oskuldsfull.
Jag ser dina bröstvårtor mot toppens tunna tyg.
Jag önskar jag var modig och ej så satans blyg.
Vill ta på dig, vill dig ömt beröra.
Är rädd att bara förstöra.
Klä av dig nu ! Inget fär dig skärma !
Mina fingertoppar skall dig värma.
När jag bli farlig (vanlig), när ska jag bli bra ?
När ska de ljuva flickorna från mitt sinne dra ?
De kommer nog att stanna tills dagen då jag dör.
De kommer nog att sjunga i min begravningskör.

Ravenlord - 2010

* Kondom såklart
3. Mörkrädd (5:05)
Det är den sista dagen jag behöver finnas, och den enda jag inte kommer minnas.
Längst fram i kön och nu förstår jag att levande är detsamma som döende.
Jag ser och känner fallande snö från ett svndlande djup ovan mig - ett svarens universum.

Mina tankar är knappast sammanhängande, men detta till trots är jag i något jävla sammanhang ogreppbart deltagande ?

Jag önskar jag vore ett väsen av snö. Jag fantiserar om att jag skulle gömma mig i snödrivorna och dra in förbivandrande människor och kyla dem med min köld tills de stillnat och släppt sista värmen från deras kropp.

I mitt varmsvärmande känsloliv utan en omfamnande värld känner jag mig som ett tänt värmelijus, placerat i en skog i Sveriges (just nu) kallaste plats.

Jag gör ingen skillnad, men jag är känslosam - tills jag har brunnit ut.
Jag åker bort från det mesta som är ert allt till mitt kanske något som är ert ingenting.
En stunds ihågkommenhet är vad mitt levnadsdiplom kommer visa.

Tänk ändå hur mitt hjärta orkar slå när min hjärna ifrågasätter detta oscriösa liv.
Kan ingen rycka ner mig från den snara jag hängst i så länge ?
Ni måste få se att jag fortfarande lever !

Se då det rep som vuxit in min hals och blivit ett med mig.
I alla fall döden känner sympati !

Lat obducenten rondella mig öppen, bara för att chockas av hjärnimitationen likmaskarna gjort.
Antingen jag är vit som renaste oskuldsfullsnön, eller svart
som det mättade mörker under jordens djupaste havsgrav.

Min hudfärg är pastell.
Mitt leende är tics.
Mitt skratt är den asexuelles orgasm.

Är du mest räd för mörkret runt dig eller mörkret inutti ?
Eller kanske den del av mörkret du stlutligen kommer att bli ?

Ravenlord - 2009 - 12 - 13
4. Walking in the Air (3:14)
We're walking in the air.
We're floating in the moonlit sky.
The people far below are sleeping as we fly.

I'm holding very tight.
I'm riding in the midnight blue.
I'm finding I can fly so high above with you.

Far across the world
the villages go by like dreams.
The rivers and the hills, the forests and the streams.

Children gaze, open mouthed.
Taken by surprise.
Nobody down over icy mountains floating by.

Suddenly, swooping low
on an ocean deep.
Rousing up a mighty monster from its sleep.

We're walking the air.
We're floating in the midnight sky.
And everyone who sees us greets us as we fly.

- From "The Snowman"
5. Slicka Fitta (5:17)
Jag är en Satans djävel och du är helvetiskt snygg.
Du är en len liten ängel och jag sticks med skägg som mygg.
Du och dina fantastiska vänner i era små kläder
hetsar en armé av sexuell frustration inom mig.

Ah! Nu vill jag slicka din fitta.
Åh! Min tunga skall öppna pärleporten.
Ah! Nu har du frestat mig nog.
Åh! Våra läppar glänser av sav.

Om jag kunde slicka med blicken
skulle tjejerna ha jävligt svårt att gå rakt.
En infernalisk man som mig vill gärna smaka på
en fräsch tjej som dig.

Sås!

Sätt dig ned på en stol och dra upp din klänning eller kjol.
Dra trosorna åt sidan och visa slidan.

Ah! Nu vill jag slicka din fitta.
Åh! Min tunga skall öppna pärleporten.
Ah! Nu har du frestat mig nog.
Åh! Våra läppar glänser av sav.

Söta flicka - se mig i ögonen och säg att du vill att jag
ska slicka fittan på dig.
Åh, vad trevligt att få dig att komma, men synd att du måste fara.
Jag slickar min gom och minns det underbara.

Jag slickar din fitta när din pappa ser på TV.
Jag slickar din fitta när din pojkvän sover bredvid.
Och vad andra helst ej tror så slickar jag din fitta
när du nattas av din mor.

God natt!

-Ravenlord 2010-07-18
6. Underbart (5:05)
Säg, är det inte underbart att bara lägga sig ned i gräset
en dag av växlande molnighet och bara betrakta de små
insekter som för sina små liv omkring oss varje dag?
Jo, det är underbart!

När jag ligger här och beskådar alla de små känns mitt
liv bra litet ändå. De bygger bon, letar mat och förökar sig.
Jag hyr en lägenhet, handlar och kommer utanför*.
Jo, visst är det underbart!

Säg, är det inte underbart att sätta sig ned vid havet
en dag med växlande sol och se vågorna monotont
men aldrig uttröttande slå mot land.
Ja, det är underbart!

Varför inte vara ensam och onåbar ett tag?
Jag föreslår dig att gå ut i naturen - den människofattiga naturen.
Ta med dig en flaska vin, en termos kaffe eller nån butelj öl.
Vidrör sedan grönskan och låt krypen gå på ditt skinn.
Känn dig naturlig som när du var barn.
Ta fram tjälade tankar och idéer ur sina iden.
Ja, det är underbart.

Kan du namnet på en enda fågel? Har du någonsin sett ett vilt djur?
Vet du namnet på träd och växter där du bor?
Förmodligen kan du mycket mindre än du tror?
I avgrunden växer inget, och det är dit som du är på väg.
Dumhet syns ej i mörker.
Säg, är det inte underbart att se din flickvän gråta
äver något hon tror att du ej kan förlåta?
Mmmm, det är underbart!
Det mesta i liven är grått och svart och leder inte någonvart.
Men det är inget skäl att gå ned sig i skiten.
Du är knappast så benägen till självdöd som du vill att vi ska tro.
Ser du inte våra värden passar du inte in i världen.
Helt klart är det underbart att vara vid liv.
Jag lever Nu - sen kan jag vara död i evig tid.
Sist av allt - Pappa! Jag älskar dig!

- Ravenlord 2010-08-13

* Hon var gravid när texten skrevs
7. Gånglåt Från Valhallavägen (3:10)
Här går jag i kylan på Valhallavägen
en frusen Novemberdag.
Här går jag i Stockholm och känner
mig förlagen, en sjuttitalsbarbar.
Irrande ögon och skärrade blickar möter mig överallt.
Jag går här i vimlet av frusna kroppar och
här är tomt och kallt - så isande kallt.

En löpsedel skriker ut våldet och smärtan
som bor inom dig och i mig.
I rännstenen ligger Grus Strömberg med
sprutan som aldrig har funnit sin grej.
Högt upp syns en fågel i skyn och den
svävar i en hisnande himmelsvolt.
Här nere går vi omkring i våra cirklar och
döljer oss och längtar bort. Tiden är kort.

Där dansar en vilsen och trött liten
syster som aldrig fick sin chans.
Och bakom henne dansar en minkpäls
så yster i en ännu vildare vals.
Och där dansar maran tango med
Fortuna, hon skriker i vild hysteri.
Och i galna karusellen snurrar vi
alla i isig melankoli. I vilt raseri!

Jag söker mig fram i vimlet på gatan
i min egen snubblande trans.
Jag trör inte längre på Herren och Satan -
Jag söker nån form av balans
Här går jag i kylan på Valhallavägen
en frusen Novemberdag.
Här går jag i Stockholm och känner mig förlägen
i ett kaos som är jag. En sjuttitalsbarbar.

- Gösta Linderholm
8. De Vilda Vågornas Piran (5:03)
Det finns rivna vita streck i Pirans avgrund.
Avlivna, levda, huggna; förevigade i berg.
Den förhandlande döden Mercator oss leder.
Kommen till en drömd plats förstörd och förgjord av dess innehåll.

Travel!

Där gamla drunknade gudar kvävs i evighet.
Där värjande klippblock tar fiendeskur efter fiendeskur
och rytande vågor överröstar vädjande barnarop.
Dit vi sökt oss för ro och lugn blir snabbt en mardröm.
Fångade av brutna tänder i en nattsvart mun.

De vilda vågornas Piran!

Fjärran vi är. En stund av njutning i allas suck.
Där tvåsamma i tillfällig glömska bara ser i nuet.
Ett högröstat rop för oss dit, bortom verklighet och reson.
En siren som skrikande lovar respit.
I vågors skall.
En släckt marsall.
Ett drivande liv.
Förgäves.

Med flaskors klirrande skenglädje närmar vi oss det.
En svart horisont dold i ett skränande hav.

Vår luft är kvav.
Vår lycka är kvavare lindad i fuktigt tyg.
Kyrkor, borgar och torn.
Skandinaver som vi är så höjer vi vårt horn
och ljuder förakt över det slaviska träsk.

- Ravenlord / Melkor Juli 2007
9. Ursprung (5:28)
Jag låter order sakta ta form
som en del av försöket att rida ut en storm.
Det skogstorn jag sitter i skakar av vinden
och dess bräckliga konstruktion får på örat och kinden.
Det stearinljus jag lyckats tända brinner med näppe och nöd,
en välriktad vindpust blir snart dess död.
Det är fortfarande länge kvar till första frosten
men jag känner mig redan frusen av regnet och blåsten.
Många är de människor som nu är fulla på krogen
men ytterst få är de som är ensamma i skogen.
Kristna, muslimer, judar och många därtill
kommer att dö när jag får som jag vill.
Skogen är vårt ursprung - skogen är vår borg!
I skog känner vi glädje, lust och sorg.
Vad gick fel? Jag vill kriga! Jag vill nå renhet!

...

Jag ser ut från min lilla höjd och skådar ett grågrönt landskap, fritt från fröjd.
Jag känner mig säll fast jag är lerig, regnvåt - längt från värmen i ett hem.
Jag önskar mig blixt och åska! Något som göt mig rädd!
Jag vill bli uppryckt från nutidsmänniskans trygga bädd.

Kroppen huttrar, magen kurrar och tankarna far omkring.
Runt om mig härskar naturens eviga monotoni.
Det är regn och vind, mend ändå mer liv än en stadskårna.
Jag hör en klagan och möjligen ett rop
och plötsligt nedanför ser jag en meterdjup grop.
Skulle jag lägga mig där uti ville gropen täcka över sig själv...
Jag skulle ta ett djupt andetag och låtsas att jag snart måste bli väckt
och därmed varde mitt liv släckt.
Men en natt om sextionio år, då dimman ligger ogenomträngligt tät
har jag blivit en annan existens.
Då finns inga rimliga svar...
Kvar.

- Ravenlord - 2010-07-22
10. Våt Ängsmark (26:50)
11. Untitled (1:13)
10,2

Skål!

"Det kommer efter som Arboga öl"
Dessa bevingade ord ska enligt sägnen ha yppats år 1365, av en krigshär som kommit försent till ett slag.
Soldaterna hade nämligen rastat i Arboga och prövat det lokala ölet.
Redan under medeltiden var det känt för sin styrka och smak.

Arboga 10,2 är ett extra, extra starkt öl. Med stor fyllighet med färg och arom.
Info / Statistics
Bands : 28,306
Albums : 101,915
Reviews : 6,574
Lyrics : 94,557
Top Rating
 Stratovarius
Polaris
 rating : 81.6  votes : 44
 Bon Jovi
Have a Nice Day
 rating : 87.1  votes : 14
 Dream Theater
Octavarium
 rating : 87.1  votes : 77